Förorenad mark – Var är riskerna störst?

Att bygga eller bo på förorenad mark kan kosta dig mer än du tror. Inte bara i pengar, utan i hälsa och framtid. I Sverige finns tusentals områden där marken är förorenad av industriell verksamhet, avfallshantering eller andra historiska synder. Frågan är: Var är riskerna störst, och hur upptäcker man dem innan det är för sent?

Vad är förorenad mark och hur uppstår den?

Enkelt uttryckt är förorenad mark mark som innehåller ämnen i sådana halter att de utgör en risk för människors hälsa eller miljön. Det kan handla om tungmetaller, oljeprodukter, lösningsmedel, dioxiner, PCB och en uppsjö av andra kemikalier. Vanligtvis är det resultatet av tidigare verksamhet – industrier, bensinstationer, kemtvättar, deponier eller verkstäder. Tänk på en gammal fabriksfastighet i Hässleholm, ett nedlagt sågverk utanför Kristianstad, eller en bortglömd soptipp i en mindre ort i Norra Skåne. Alla dessa platser bär på en potentiell miljöskuld.

Identifiera riskområden: MIFO och historiska industritomter

Det första steget för att undvika förorenad mark är att veta var man ska leta. Här är några tydliga indikatorer:

Historiska industritomter: Detta är den mest uppenbara riskfaktorn. Byggde du en gång på en gammal industri, bensinmack, kemtvätt eller ett garveri? Då är risken stor att marken är förorenad. Många gamla verksamheter saknade dagens miljökrav och spillde, grävde ner eller dumpade avfall direkt på plats.
Länsstyrelsens MIFO-databas: Länsstyrelsen förvaltar en databas över misstänkt eller konstaterat förorenade områden, klassade enligt MIFO-modellen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). MIFO-klassningen går från 1 till 4, där 1 är mycket hög risk och 4 är liten risk. Innan du köper en fastighet eller påbörjar ett byggprojekt i Skåne, kontakta Länsstyrelsen för att kontrollera om området finns med i registret. Informationen är offentlig och en nödvändig del av en gedigen fastighetsutvärdering. Denna databas kan avslöja att marken där du planerar ditt drömhus i Bromölla faktiskt en gång var en färgeri.
Gamla deponier och avfallsplatser: Även om de ofta täcks över och glöms bort, fortsätter deponier att läcka föroreningar långt efter att de stängts. Gasbildning och utlakning av tungmetaller är vanliga problem.
Järnvägsområden: Spårområden har historiskt sett utsatts för spill av oljor, kreosot och ogräsbekämpningsmedel. Många gamla bangårdar, som de i Hässleholm eller Kristianstad, är därmed potentiella problemområden.

Vad säger lagen? Ditt ansvar som fastighetsägare och byggherre

Miljöbalken är tydlig: det är oftast den som har orsakat föroreningen, eller den som äger fastigheten, som är ansvarig för saneringen. Även om du köper en fastighet ovetandes om att marken är förorenad, kan du i många fall bli ansvarig för saneringskostnaderna. Detta understryker vikten av att agera proaktivt och undersöka marken noggrant innan köp eller byggstart.

Plan- och bygglagen (PBL) kräver också att marken ska vara lämplig för det ändamål som avses. Att bygga bostäder på förorenad mark utan sanering är helt enkelt inte tillåtet. Kommunen kommer att kräva en miljöteknisk markundersökning som underlag för bygglovet.

Att undersöka, riskklassa och sanera: Processen i korthet

Förstudie och miljöteknisk markundersökning: Detta är grunden. En expert granskar historiska kartor, fastighetshandlingar och Länsstyrelsens register för att identifiera potentiella föroreningskällor. Därefter tas jordprover och vattenprover som analyseras i laboratorium. Resultatet ger en bild av vilka ämnen som finns, i vilka koncentrationer och hur djupt föroreningen sträcker sig.
Riskklassning: Baserat på undersökningen bedöms riskerna för människors hälsa och miljö. Vad ska marken användas till? Bostäder, industri eller park? Olika användningsområden har olika känslighetskrav. En robust riskbedömning är avgörande för att bestämma omfattningen av eventuell sanering.
Åtgärdsutredning och saneringsplan: Om riskerna bedöms som oacceptabla tas en plan fram för hur marken ska saneras. Det kan handla om att gräva bort förorenad jord, innesluta den, eller behandla den på plats. Rivkraft arbetar med att ta fram effektiva saneringsplaner som möter både miljö- och ekonomiska krav, och har erfarenhet av många saneringsprojekt i bland annat Kristianstad och Hässleholm.
Sanering: Själva arbetet utförs enligt den fastställda planen, ofta under tillsyn av tillsynsmyndigheten. Efter sanering utförs ofta kontrollprovtagningar för att säkerställa att marken är fri från föroreningar eller att halterna ligger inom acceptabla gränser.
Efterbehandling och kontroll: Efter att saneringen är klar kan det behövas uppföljande kontroller och åtgärder för att säkerställa att inga nya problem uppstår.

Saneringskostnader – en tung post

Kostnaderna för marksanering kan vara betydande, från hundratusentals till tiotals miljoner kronor beroende på föroreningens art, omfattning och vilken saneringsmetod som väljs. Att ignorera problemet kan dock bli ännu dyrare. En oupptäckt förorening kan leda till byggförbud, nedsatt fastighetsvärde, böter och i värsta fall hälsorisker för de boende. Att agera proaktivt med en grundlig miljöundersökning är en investering i både ekonomi och hälsa.

Välja rätt partner för sanering

Att hantera förorenad mark är komplext och kräver specialistkompetens. Det är avgörande att anlita ett certifierat företag med dokumenterad erfarenhet, som följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1 om sanering) och har koll på alla tillämpliga lagar. Ett företag som Rivkraft kan guida dig genom hela processen, från initial undersökning till fullständig sanering och efterkontroll, och säkerställer att arbetet utförs korrekt och säkert i bland annat Kristianstad, Hässleholm och övriga Norra Skåne. Att välja en pålitlig partner minimerar riskerna och säkerställer ett hållbart resultat för både din fastighet och miljön.